Det var inte min sötnos.

Det var inte min kisse dom hade hittat. Jag börjat tappa hoppet om att få se honom igen. Men man hör ju alla dessa människor som tappat sina katter och så har dom vips kommit tillbaka efter några månader. vi får hoppas att det är så den här gången också, att en dag sitter han där på huven på pappas bil som förut.

Iallafall så har jag precis kommit hem från badhuset och trots att jag gnuggade både håret och skinnet skinande rent och fritt från klor redan i duschen så envisas kloret med att lukta endå, så jag ska snart hoppa in i duschen. Efter det måste jag göra klart en liten "skylt" till vinken som jag ska ta med mig dit, nämligen så fyller härnösandskontoret 1 år den 23 maj (på mammas födelsedag) så det blir jätte fest helgen efter med middag på Amenta, och så kommer det upp folk från stockholm! Jag längtar som saatan.

Till middag idag hade jag tänkt fixa lite ris, wookade grönsaker och så har P köpt någonting av Qourn som han trodde skulle vara gott, så vi får se vad det blir av det också.

men som sagt, nu blir det duschen. uäk.